Tatueringar som visar ens tornedalska rötter


METavisi har botaniserat bland kroppar som i ord och bild visar kopplingen till Tornedalen. Vi har hittat massor av fantasifulla tatueringar. Här finns silhuetter av öar, uttryck på meänkieli, mommos fina handstil och släktens bomärke.

 

Formen av Seskarö pryder Helena Wandes arm. Foto: Privat

Helena Wande, Stockholm

”Jag är uppväxt i Uppsala men båda mina föräldrar är tornedalingar, pappa från Korpilombolo och mamma från Seskarö. På sommaren var vi alltid däruppe. Den mesta av tiden i stugan på Seskarö, men också i ”Korpis”. Och jag fortsätter att längta dit och åka dit. Sommaren 2012 jobbade jag som reporter på Norrbottens-Kuriren i Haparanda och Kalix och bodde några månader på Seskarö. Det var efter det jag fick idén till tatueringen, som ett sätt att alltid bära med mig platsen jag har så starka band till.”

 

 

Linda Harrysdotter Jatko vill skriva orden på meänkieli som de låter, inte som de ”bör” stavas. Foto: Privat

Linda Harrysdotter Jatko, Luleå

”Jag är uppvuxen vid älven i Anttis och har alltid känt mig stolt över rötterna. Jag bor i Luleå sen 30 år men åker hem till stugan vid Torne älv så ofta jag kan. Idén till att skriva vanliga uttryck på meänkieli kändes helt naturlig, jag använder dem varje dag och de är en del av mig. Jag ville stava som man uttalar dem för det är ju ”mitt språk”. Nästa tatuering kanske blir ”voj voj”?

”Nå niin” står det på Linda Harrysdotter Jatkos arm. Foto: Privat

 

 

Johanna Lantto älskar ordet ”huija”. Foto: Privat

Johanna Lantto, Gnesta

”Huija” är nog världens bästa uttryck. Ett ord som kommer så naturligt och kan användas till det mesta. Ett av alla dessa ord från min uppväxt från min landsände, från min myr, min skog, mitt hjärta. ”Huija” skrev jag själv och tatueraren i Sörmland med rötter från Skaulo hamrade in det så bra i min hud. Jag har vigt min överarm till det som betyder mycket för mig. Fler tornedalska bilder eller texter kommer i sinom tid.”

Johanna Lantto har vigt sin överarm åt det som är viktigt i henne liv. Foto: Privat

 

 

 

Ellen Gustafssons mormor fick skriva ”mummu” med sin egen handstil. Foto: Privat

Ellen Gustafsson, Stockholm

”Jag valde texten ”mummu” för att jag ville ha något med min tornedalska mormor. Jag tog med henne till tatueraren i Umeå så fick hon skriva det själv. Jag tyckte det var finare att ha det på meänkieli eftersom det är min mormors modersmål. Jag ville även ha något själv med koppling till Tornedalen. När jag var liten uttalade jag ordet mormor som mummu så det var lite kul också.”

Ellens mormor heter Elin Wande och har bott i Korpilombolo i många år.

 

 

David Kauppi. Foto: Privat

David Kauppi, Stockholm

”Jag gjorde mina tatueringar 2012, under en period när jag kände att det var viktigt för mig att knyta an till mitt tornedalska arv. Jag är uppvuxen i Stockholm men spenderade som barn många somrar och vintrar i Tornedalen. Jag har min farfars farfars farfars, Johan Ersson Kauppis, bomärke på min högra underarm och en granskog på min vänstra.”

Ett bomärke från en avlägsen tid finns på David Kauppis arm. Foto: Privat

 

 

Linnea Huhta i Pajala plockade upp ett uttryck från hennes ”äijä” och tatuerade in det på foten.

Linnea Huhta, Pajala

”Innehållet för tankarna till min farfar, Äijä, som sa något liknande när min bror skulle flytta för att gå på hockeygymnasium. Mommo och Moffa pratade i sin tur alltid meänkieli med varandra och när jag var liten var jag rätt mycket hos dem. Hemma har finska, svenska och meänkieli alltid talats.

På ett sätt är hela familjen invävd i tatueringen. Vart jag än går, är jag hemma. Hur långt jag än beger mig vet jag var hemma är.”

”Muista vain mistä sie olet kotosin” på Linnea Huhtas fot. Foto:Privat

 

 

Ida Hjort Rova i Gnesta var med i ”Hela Sverige bakar” 2016.

Ida Karlsson Hjort, Gnesta, var med i SVT:s ”Hela Sverige bakar” 2016. Idas pappa är född i Korpikylä.

” Min senaste tatuering är en hyllning till Tornedalen och mitt norrländska arv. Ett hjorthorn, hjortron, rallarros och en fin fågel (steglits). I Tornedalen känner jag mig hemma, där finns luften och naturen, enkelheten och äktheten.”

Hjortron och en fågel gör Ida Karlsson Hjort minns sina rötter. Foto: Privat

 

 

 

”Jag vill gärna se lite mer positivt på livet”, säger Camilla Wennberg. ”Kyllä se kannatte”. Foto: Privat

Camilla Wennberg, Luleå. Kommer från Korpilombolo.

”Jag hade länge tänkt skaffa en tatuering på meänkieli. Det mest tornedalska slagorden är ju ”ei se kannatte”, men jag ville gärna se lite mer positivt på livet och känna att det visst lönar det sig, ”kyllä se kannatte”.”

 

 

Hantverksföretaget Tornedal & Co i Haparanda har tagit fram fejkade tatueringar med tornedalska uttryck och ord. Foto: Privat

Företaget Tornedal & Co i Haparanda säljer fejkade tatueringar ”Tornedalen Tattoos”.

”Det är jag, Terese Östling, som har designat fejkisarna. De är poppis! Som present och till särskilda tillfällen. De sitter max en vecka.”

Fejkisarna kan köpas var för sig eller som en hel karta med sex olika motiv med både blommor och ord på meänkieli.

Fejkis från Tornedal & Co. Foto: Privat

 

 

 

En maffig tornedalsk älg av tatueraren Tommy Barsk. Foto: Privat

Barsken Tatuering, Kalix

Barsken Tatuering i Kalix består av Tommy Barsk som jobbat som tatuerare i 15 år. ”Jag gör ofta tatueringar som mina kunder vill ska relatera till Norrland och Tornedalen.”

På bilderna syns en älg och en björn på två olika kunder. Björnen ville en ung tjej ha som ”sleeve” (helarmstatoo) för att täcka en gammal tatuering.

Björn på armen som skyler gammal tatuering. Av Tommy Barsk, Kalix. Foto: Privat