Pressmeddelande Regional utvecklingsstrategi: Gör om, gör rätt!

Med hänvisning till artikeln Kommunalrådet: ”Ta bort Luleåregionen” (Piteåtidningen och NorrbottensKuriren 20181008) vill Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset delge förbundets åsikter när det gäller förslaget till regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030.

Förbundet tillstyrker inte strategin i dess nuvarande utformning då den är ett gott exempel på strukturell diskriminering. Hela strategin speglar majoritetssamhällets syn på utveckling och behov inom till exempel utbildning, kompetensförsörjning, hälso- och sjukvård samt arbetsmarknad – trots att en betydande del av länets befolkning talar meänkieli, finska eller samiska.

Det minoritetspolitiska perspektivet saknas helt i den regionala strategin, trots att företrädare för nationella minoriteter deltagit och trots att det i samråd lyfts upp att nationella minoriteter ska vara synliga i den regionala utvecklingsstrategin. 20 år av minoritetspolitik har haft en liten påverkan hittills i länet och flera av de nationella minoritetsspråken är hotade och riskerar att dö ut. Det pågår alltjämt en språkbytesprocess, majoritetsspråket svenska har tagit över och dominerar på i stort sett alla samhällsområden och i de flesta situationer där språken kan användas. Om språken dör ut förlorar Norrbotten en viktig del av regionens identitet och därmed även regionens direkta mångfald.

I nära 20 år har en särskild och samlad politik varit gällande för att stärka de nationella minoriteterna. Tio av länets 14 kommuner ingår i en eller flera av förvaltningsområden för meänkieli, samiska respektive finska. Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk gäller även för Region Norrbottens verksamhet.   

Regionala utvecklingsstrategin har en ytterst snäv tolkning av begreppet mångfald som endast gällande etnicitet. När det gäller mångfald är det viktigt att utgå ifrån de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

 

Presskontakt:

Kerstin Salomonsson, förbundsordförande, Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

076-777 06 68

Maja Mella, verksamhetsledare, Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-582 40 74

 

Bifogad bilaga:

Remissvar Regional utvecklingsstrategi för Norrbotten 2030

 

 

 

 

Samarbetsläger tema ”Ett språk, en kultur, ett folk”

Svenska kväner/lantalaiset med meänkieli som minoritetsspråk anordnar tillsammans med norska kväner för första gången ett samarbetsläger i Kiruna den 2–5 augusti 2018. Temat är «Ett språk, en kultur, ett folk» enligt nedan program. Syftet är att bli väl förtrogen med varandras kulturer och vardag, samt att arbeta vidare med att bevara och utveckla vår identitet, kultur och språk i både Sverige och Norge.

Program «Ett språk, en kultur, ett folk» Kiruna den 2-5 augusti 2018

Varmt välkommen att delta!

För frågor eller funderingar, kontakta:

Göran Johansson

Tel 070-205 40 00

Pressinbjudan Tornedalingar och meänkieli medverkar i Almedalen

På söndag startar årets Almedalen. Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset medverkar och är delarrangör i två programpunkter.

Tisdag 3 juli kl 16.00-17.00 Mycket mer meänkieli, Norrbottensarenan (Cramérgatan 8, trädgården)

Språket meänkieli är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Det finns ingen institution om meänkielikulturen någonstans i världen. Vad skulle den innehålla? Hur skulle den utformas? Vad har en kulturinstitution för betydelse för en minoritetskultur? Läs mer på Almedalens webbplats http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/53320

Arrangemanget genomförs i samverkan med Met Nuoret och Region Norrbotten.

Onsdag 4 juli kl 11.15-12.00 Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande – en för många okänd del av svensk historia, S:ta Maria domkyrka, Västra Kyrkogatan 2

Varför är det viktigt att prata om statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talen? Varför ska vi gräva i det som redan skett? Kan skam ärvas? Om allas rätt till sitt kulturella arv. Läs mer på Almedalens webbplats http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/51865?redir=%2fevent%2fmine

Arrangemanget genomförs i samverkan med Met Nuoret och Svenska kyrkan.

 

Press inbjudes att delta.

 

Presskontakt:

Maja Mella, verksamhetsledare, Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiseet

Tel: 070-582 40 74

Kulturstipendium barn och ungdom 2017

Gun Olofsson, styrelseledamot, tillsammans med Julia Niemi och Klara Pasma. Foto: Hasse Stenudd, Haparandabladet.

Julia Niemi och Klara Pasma tilldelas kulturstipendiet barn och ungdom för sina kompetenta insatser på Tornedalsteaterns scen. De har medverkat i ett flertal publika teaterproduktioner och 2017 framförde de pjäsen KONTROLLI! för Tornedalsteaterns räkning. Ett humoristiskt drama för ungdomar och vuxen publik, skriven uteslutande på originalspråket meänkieli. Trots att Julia och Klara inte talar meänkieli till vardags, men är uppvuxna med meänkieli och finska i sina närmiljöer och läser språken i skolan, så framförde de den 40 minuter långa dialogen helt på meänkieli. Pjäsen spelades 17 gånger under turnéåret 2017, både som skol- och allmänföreställningar i Norrbotten. Drygt 800 publik, varav majoriteten var högstadieungdomar, fick därmed ta del av en pjäs framförd på meänkieli av Julia, Klara och Anton Hennix-Raukola.

Julia och Klara är unga förebilder inom scenkonst på meänkieli.

Minoriteter skriver till Europarådet och statsministern

Det har gått en mandatperiod med nuvarande regering. Statsministerns regeringsförklaring 2014 och ansvarigt statsråds uttalanden om höga ambitioner har skapat en förväntan om förändring. Tyvärr konstateras det idag att regeringen inte levererat några större resultat.

Regeringen har valt en hög svansföring i områden som rör mänskliga rättigheter och barns rättigheter, trots det kränks de nationella minoriteternas rättigheter i Sverige varje dag. 18 år efter ratifikationen av Europarådets konventioner så klarar inte Sverige av åtaganden i Europarådets två minoritetskonventioner. Därför tvingas nu sex nationella minoritetsorganisationer vända sig till Europarådet.

-Vi är djupt oroade över utvecklingen av den nationella minoritetspolitiken och att regeringen inte klarar av att hantera utbildningsfrågan, säger Kerstin Salomonsson ordförande i Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset och Ella Turta, ordförande i Sverigefinska ungdomsförbundet.

 

Viktigaste invändningarna i korthet:

-Kommuner kan ostraffat bryta mot lagen och som enskild individ kan du inte göra något, för det saknas sanktioner.

-Anslag till nationell minoritetspolitik har ökat med 26 mkr i förhållande till löftet om 40 mkr (Miljöpartiets löfte).

-Regeringen ignorerar att uppföljningsmyndigheten brister och att kommuner behöver stöd i implementeringen av lagen. Sverige saknar fortfarande tillsyn och sanktioner.

-Vi kräver en ny uppföljningsmyndighet.

-Inga förbättringsåtgärder är föreslagna när det gäller revitalisering av finska och meänkieli.  Inga språkcenter med andra ord.

-Stödet till minoritetsorganisationer har stått still sedan 2010, vilket hämmar möjligheten att påverka och utveckla.

-Nationella minoritetsbarns rätt till sitt språk i förskola och skola brister fortfarande efter 18 år, minst en hel generation av barn har inte kunnat uppnå högre läs- och skrivkunnighet i sitt minoritetsspråk.

 

Presskontakt:

Kerstin Salomonsson, ordförande, Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

076-777 06 68

Ella Turta, ordförande, Sverigefinska Ungdomsförbundet

070-620 21 46

Bifogad bilaga:

Still No Effective Measures for Implementation of Minority Rights in Sweden

Till statsminister Stefan Löfvén 180523

 

 

”Då var jag som en fånge.” Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet

Idag 9 april 2018 överlämnade Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T, och Met Nuoret förstudien ”Då var jag som en fånge.” Statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

STR-T och Met Nuoret vill med denna förstudie synliggöra en del av Sveriges historia. Författare är Fil dr Curt Persson. Förstudien har möjliggjorts genom stöd av Kulturdepartementet.

Förslag på nästa steg i processen presenterades också för kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke samt Kulturdepartementet Nästa steg 180409

En digital version av förstudien kan du läsa här: ”Då var jag som en fånge.”

En tryckt version av förstudien beställer du via förbundets shop, den kostar 250 kr exkl frakt.

Förbundet vill också tipsa om Svenska kyrkans samtalsbok Ette tohtia olla oma itte av Stefan Aro, boken utgavs i maj 2018 av Luleå stift och Svenska kyrkan. Mer information om boken hittar du här 

Den 28 juni 2018 meddelade regeringen STR-T och Met Nuoret att stöd kommer att utbetalas för vidare insamling och spridning av material med anledning av den förstudie som presenterats. Stödet ska även användas för förankring av processen efter förstudien inom den berörda minoriteten.

 

Pressinbjudan: Förbund överlämnar förstudie ”Då var jag som en fånge.” till kultur-och demokratiminister Alice Bah Kuhnke

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T, och Met Nuoret överlämnar förstudien ”Då var jag som en fånge.” – statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande under 1800- och 1900-talet till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Vid pressträffen kommer förbunden att presentera förslag på nästa steg när det gäller försoning och upprättelse.

Tid: 9 april, kl 14.15-15.00

Plats: Kulturdepartementet, Drottninggatan 16

Insläpp från 14.00

Vid pressträffen deltar: Bengt Niska, ordförande för STR-T Hanna Aili, styrelseledamot Met Nuoret Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister Curt Persson, processledare Maja Mella, verksamhetsledare STR-T

Pressträffen är bara öppen för media. Anmälan sker till Boris Vasic 070-267 91 89 boris.vasic@regeringskansliet.se. Ta med presslegitimation.

Tervetuloa! Välkommen!

Pressemelding: Møte i Kiruna mellom nordens kvenske/tornedalske ledere

På bildet, fra venstre: Generalsekretær Ivar Johnsen (NKF – RK), verksamhetsledare Maja Mella (STR-T) og leder Göran Johansson (Kvänerna i Malmfälten)

Fredag 12. januar 2018 møttes representanter for norske og svenske kvener (lantalaiset) og tornedalinger ved lederne for Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset,  Norske Kveners Forbund – Ruijan Kveeniliitto og Kvänerna i Malmfälten. 

På møtet løftet de kvenske/tornedalske lederne frem vår felles historie som med all sikkerhet er lengre enn og strekker seg tilbake til tiden før de svenske og norske statene ble dannet og områdene ble annektert. De kvenske/tornedalske lederne ønsker i felles arbeide å styrke og gjenopprette den kontakten for vårt folk som ble brutt gjennom statenes inngripen og ved grensene som ble satt gjennom vårt land i nord. 

De kvenske/tornedalske lederne diskuterte utfordringer i dag. Særlig ble media og lærerutdanning for kvensk/meänlieli drøftet og bekymringer rundt situasjonen i våre land utvekslet.  

TV-serien ”Badstuballetten” (SVT) har tilhengere i hele Norge og mange tornedlinger har gledet seg over filmen ”Fra Grand Hotel til Köykiniemi” (NRK) der vi kan se vår gamle tradisjon med stengselsfiske i elvene som i Sverige har vært forbudt siden midten 1970-tallet. Dessverre er det i begge land få journalister på kvensk/meänkieli og bemanningen strekker ikke til å gi et dekkende nyhetsbilde. I Norge mangler sendinger på kvensk fullstendig etter nedleggingen av radiotilbudet på kvensk. De kvenske/tornedalske lederne ønsker felles media i Norge og Sverige for kvensk og meänkieli ved statskanalene NRK, SVT og Sveriges Radio, og ber våre myndigheter og Kulturdepartementene i Norge og Sverige om å intensivere arbeidet for å få på plass et godt samarbeid for felles kringkasting med aktørene NRK Kveeni, SVT Meänkieli og Meänraatio. 

Det er stor mangel på lærere i kvensk og meänkieli i skolene i Norge og Sverige. Mange av dagens lærere vil i løpet av få år gå av med pensjon. Per i dag finnes ingen lærerutdanning for kvensk eller meänkieli hverken i Norge eller Sverige. De kvenske/tornedalske lederne ber våre stater styrke arbeidet og bidra til å få på plass lærerutdanning for kvensk/meänkieli i løpet av 2018 slik at det er klart til opptak senest høsten 2019. Vi oppfordrer sterkt til fellesnordisk samarbeid bl.a. med student- og lærerutveklsing. 

Bengt Niska, johtaaja – leder Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset 

Hilja Huru, johtaaja – leder Norske Kveners Forbund – Ruijan Kveeniliitto  

Göran Johansson, johtaaja – leder Kvänerna i Malmfälten 

Også tilstede på møtet var verksamhetsledare Maja Mella (STR-T), nestleder Trygg Jakola og generalsekretær Ivar Johnsen (NKF – RK).

Vill du berätta om din upplevelse?

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset har fått stöd av Kulturdepartementet att genomföra en förstudie till genomlysning av svenska statens övergrepp på tornedalingar och meänkielitalande. Förstudien genomförs under tidsperioden 1/11 2017-31/1 2018. Förstudien ska ge svar på hur en fortsatt process kan se ut. En del av förstudiens innehåll är personliga vittnesmål, människornas egen berättelse och upplevelse. De områden som ingår i förstudien och som förbundet vill samla vittnesmål om är:

  • Försvenskningsprocessen i form av arbetsstugor, internat och språkbad
  • Rasbiologiska undersökningar
  • Industrialiseringen – mötet med arbetslivet och meänkielitalandes roll i den svenska välfärdsstatens framväxt
  • Mötet mellan kulturarvet och det svenska samhället
  • Annat som du vill framföra

Har du en berättelse eller upplevelse som du vill dela med dig av – hör av dig till info@str-t.com eller 070-582 40 74. Din deltagan är anonym för omgivningen om du så önskar det. 

Insamling av vittnesmål fortsätter under hösten 2018 och början av 2019. Vill du dela med dig av din upplevelse hittar du information här BLANKETT Vittnesmål 2.0

Pressmeddelande Skolinspektionen osynliggör nationella minoritetsspråk

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset har uppmärksammat att Skolinspektionen i sin rapport Förskolans arbete med flerspråkiga barns utveckling (Dnr 4002015:7428) osynliggör nationella minoritetsspråk fastän avsikten med rapporten är att den ska bidra till utveckling av arbetet! Finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska omnämns inte med ett enda ord i rapporten.

Det är häpnadsväckande att Skolinspektionens fokus för flerspråkighet inte berör nationella minoritetsspråk. Det är anmärkningsvärt att Skolinspektionen inte nämner det allmännas särskilda ansvar att skydda och främja de nationella minoritetsspråken trots att det funnits en språklag sedan 2009 och trots att det funnits en lagstiftning som berör nationella minoriteter i 17 år! Genom att osynliggöra nationella minoritetsspråk ger Skolinspektionen incitament till hur kommuner kan hantera ärenden rörande nationella minoritetsspråk.

Förbundet ser nu exempel på hur kommuner väljer att förändra modersmålsstödet till nationella minoritets-barn i förskolan från rent språkstöd till allmänt tvåspråkighetsstöd. Förbundet befarar att rapporten är en bidragande orsak till varför kommuner väljer att förändra modersmålsstödet för nationella minoritetsspråk.

Förbundet har idag skickat ett yttrande till Gustav Fridolin och Alice Bah Kuhnke i ärendet.

Presskontakt:

Bengt Niska, ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-327 60 89

Maja Mella, verksamhetsledare Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset

070-582 40 74

Bifogad bilaga:

Yttrande med anledning av Skolinspektionens rapport Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling