Unga kvinnor i majoritet bland studenter i meänkieli


Det går att hålla liv i meänkieli även om du inte använder det i vardagen. Det berättar Anders Emanuelsson, lärare i meänkieli vid Umeå universitet som här ger sina tips.

 

Anders Emanuelsson är egentligen modersmålslärare i finska och meänkieli på grundskolor i Umeå och född i Kiruna. I somras blev han kontaktad av Umeå kommun för att ta sig an högskolestudenter vid universitetet.

Till höstens nybörjarkurs i meänkieli, som omfattar 7,5 högskolepoäng, sökte drygt 150 personer varav 80 kom in.

Idag är elevantalet nere i drygt 50.

-Många som går distanskurser är taggade i början men sedan kanske de märker att det tar mycket tid. Att ha drygt 50 kvar anses vara bra för ofta brukar nästan hälften hoppa av på den här typen av kurser, säger Anders.

Utbildningen omfattar tio timmars studier i veckan.

-Alla våra elever har anknytning till Tornedalen men deras kunskaper i meänkieli skiljer sig väldigt mycket.

Uttalet är akilleshälen

En del stapplar sig fram, andra kan språket flytande och går utbildningen bara för att få ett formellt papper inför fortsatta studier.

Eleverna är utspridda i hela landet, de flesta är kvinnor och unga. En del har precis avslutat gymnasiet, medelåldern i gruppen ligger klart under 40-strecket.

Många av Anders elever har vuxit upp i tornedalska hem och försöker ta igen förlusten av ett språk.

Vad har eleverna svårast för?

-Helt klart uttalet.

Vokalerna sitter på ett annorlunda sätt i munnen i meänkieli än i svenska och diftongerna är en särskild utmaning.

Du ska försöka få meänkieli att överleva och är viktig för språkets bevarande?

-Ja, det låter stort. Jag ser inte mig själv som en missionär även om jag förstår att min roll är viktig. Det jag gör är viktigt även för min egen personliga del för att revitalisera språket.

Anders har haft meänkieli i träda under många år efter att hans mamma gick bort. Hon var finska och pratade en blandning mellan finska och meänkieli med Anders pappa som uttryckte sig på svenska och meänkieli.

Håll liv i språket!

Numera har Anders ingen att prata meänkieli med på hemmaplan. Likadant är det för många andra tornedalingar i förskingringen. Men det finns hopp, säger han. Det går att hålla liv i språket på olika sätt: lyssna på radio (Meänraatio), gå in på SVT:s arkiv, lyssna på musik (till exempel Norrlåtar), se på filmer, prata i telefon och åka upp till Tornedalen för att prata med släkt och vänner.

Meänkieli är inget standardiserat språk idag. Det finns olika varianter och ord beroende på var man är uppväxt vilket kan vara en utmaning för en universitetslärare.

-Så fort du börjar skriva ord- och grammatikböcker och undervisa så blir det ju en form av standardisering. I det läget måste du vara konsekvent, annars plockar du bara ändelser och ord från olika håll. Men jag vill ändå inte gå så långt att jag säger till Gällivareborna att ”nä, nu får ni ge er, så där får det inte låta.”

En bok i kursplanen

Kursens litteraturlista är kort. Den innehåller bara en bok: systrarna Nylunds bok Meänkieli.

Kan man lära sig meänkieli på egen hand via den boken?

-Boken är bra, ett väldigt bra lexikon, men du behöver handledare. Texterna är ganska svåra redan inledningsvis.De som vill gå universitetskursen i meänkieli för nybörjare får vänta till hösten 2016 eller möjligen våren 2017. Det beror på att ämneslärarutbildningen i meänkieli flyttas från Stockholm universitet till Umeå nästa höst och den förändringen upptar en del tid för de inblandade.

Anders berättar att utbildningen är i behov av väldigt enkla arbets- och läroböcker som är anpassade till universitetsnivå. Barnböcker finns men de behandlar ju inte grammatiken.