Meänflaku finns nu hos FlaggorOnline

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset välkomnar FlaggorOnline som ny samarbetspartner och tillverkare av Meänflaku (Tornedalsflaggan). Flaggorna som tillverkas är i 100% marinpolyester och kommer att finnas tillgängliga i storlekar från 75 cm (fasadflagga) till 450 cm (18 meters flaggstång). Vimpeln kommer också att finnas i fler storlekar för er som vill flagga året runt.

Med detta samarbete förbättrar vi flaggans kvalitét, tillgänglighet och pris. Kika gärna på FlaggorOnlines storleksguide för att veta vilken storlek som passar dig bäst.

Här hittar du Meänflaku hos FlaggorOnline.

Ellen tog studenten klädd i Meänflaku

Ellen Gustafsson, 19 år, vill lära sig meänkieli. Foto: Privat

Ellen Gustafssons studentfirande i Oskarström väckte uppmärksamhet. Hon virade in sig i tornedalsflaggan för att visa var hon hör hemma.

-Andra klädde sig i flaggor från Albanien och Bosnien, jag tog min Meänflaku, säger 19-åriga Ellen.

Ellen Gustafsson från Halland är intresserad av sina minoritetsrelationer. Hennes mormor Elin Wande har bott i Korpilombolo i många år och Ellens familj har därför vistats mycket vid gränsen under sommarloven.

Ellens mammas sambo är jugoslav och denna mix från två olika kulturer har gjort att Ellen tatuerat orden Mummu (mormor på meänkieli) och Baba (kroatiska för farmor) på sin ena arm.

-Jag tog med mormor och farmor till en tatuerare i Umeå och lät dem skriva orden på ett papper med sina egna handstilar. Sedan tatuerades det in.

Hon har dedikerat ytterligare en tatuering till mormors ära: bilder av mummus favoritblommor på underarmen. Snacka om kärleksförklaring!

När det var dags att ta studenten i våras från internationella IB-programmet (International Baccalaureate) i Oskarström utmärkte sig Ellen på lastbilsflaket där hon åkte med sina kompisar.

-Folk undrade vad det var för en flagga jag virat in mig i, säger Ellen.

Men hon var inte ensam om att lyfta fram sina rötter. Runt omkring henne hade flera studenter snott in sig i sina landsflaggor eftersom många hade anknytning till andra länder.

Tatueringarna på underarmen består av orden Mummu och Baba Foto Privat

Tatueringarna på underarmen består av orden Mummu (mormor på meänkieli) och Baba (farmor på kroatiska) och blommor. Foto: Privat

Ellen Gustafsson firade studenten i Oskarshamn iklädd meänflaku Foto Privat

Ellen Gustafsson firade studenten i Oskarshamn iklädd Meänflaku. Foto: Privat

Morbror har undervisat i meänkieli

Ellens mormors syster Barbro bor kvar i Korpilombolo och i sommar träffade Ellen även morbror Erling uppe vid gränsen. Erling har förresten undervisat i meänkieli vid Stockholms universitet och gjort en ordbok på språket.

-Det är så härligt uppe i Tornedalen, så lugnt och fridfullt, säger Ellen. Jag har funderat på att någon gång bo där. I så fall blir det nog Korpilombolo jag bosätter mig i.

När det här läses har Ellen precis avslutat en månadslång utbildning till bartender i Stockholm. Hon vet inte riktigt vad hon vill jobba med längre fram men under många år var arkitekt något hon drömde om. Ellen skulle vilja lära sig meänkieli och funderar just nu på hur det skulle gå till. Kanske kan hon gå kurs och även anlita släktingar till det?

Allt fler kommuner hissar Meänflaku

Fredrich Legnemark (V) i Borås skrev en motion om att hissa tornedalingarnas flagga 15 juli. Han fick igenom önskemålet. Foto: Privat

Allt fler kommuner hissar Meänflaku för att visa den mångfald som finns i vårt land.

– Det är en påminnelse om att vi även framöver behöver folk från andra delar av landet och världen, säger Fredrich Legnemark (V) från Borås.

Färgerna på Meänflaku symboliserar en sommarblå himmel, den gula solen samt de vintervita vidderna. Flaggan antogs som symbol för tornedalingarna 2013. Upphovsman är Herbert Wirlöf och flaggan hissades första gången 2006. Meänflaku lanserades av föreningen Meänmaa första gången 15 juli 2007. Dagen symboliserar en bottenlös längtan hem, längtan till rötter, platsen och familjen. Dagen firas 15 juli, för då infaller den fagraste tiden.

Allt eftersom åren gått har fler och fler kommuner uppmärksammat tornedalingarnas flaggdag. Senast i raden är Borås som nu köpt in samtliga minoritetsflaggor utom den judiska som ännu inte finns.

Fredrich Legnemark (V) sitter i kommunfullmäktige i Borås. Han är delaktig i beslutet att flagga på minoriteternas högtidsdagar. Själv är han medlem i Svenska tornedalingars riksförbund, delvis på grund av sina egna rötter. Hans far hette Lehto och är uppväxt i Saikosjärvi söder om Narken. Därför bär Fredrich med stolthet Meänflaku som pin på rockslaget. En pin som för övrigt alla medlemmar i STR-T fick som julklapp 2015.

Borås är finsk förvaltningskommun sedan flera år. En stor del av invånarna har kopplingar till den arbetskraftsinvandring som skedde efter andra världskrigets slut och framåt. Textilindustrin växte och skrek efter folk.

-Runt 28 000 av våra 100 000 invånare har finskt påbrå. Så vi är rätt bra på att stötta minoriteterna sedan tidigare.

Fredrich blev för en tid sedan uppmärksam på att andra kommuner flaggade på minoriteternas högtidsdagar och skrev en motion om att samtliga minoriteter borde uppmärksammas. Samma tanke hade slagit kommunalrådet Morgan Hjalmarsson (L) som även han motionerade i ämnet.

-Eftersom det visade sig finnas en tvärpolitisk enighet i frågan var saken klar, säger Fredrich.

-Det är viktigt att visa att det finns minoriteter i vårt land och folk som pratar ett annat språk. Vi har en bortglömd historia där folk tappat sina språk.

Flaggorna är också en påminnelse om att Borås även framöver kommer att ha behov av folk från andra delar av landet och världen, påpekar Legnemark.

– Kanske är det också en erinran om hur man inte ska göra. Det är ingen slump att folk bytt bort sina finska efternamn till exempel.

I Luleå, som är finsk förvaltningskommun, flaggas det för minoriteterna sedan en tid tillbaka.

Anne-Mari Angeria, samordnare för finskt förvaltningsområde, berättar:

– Vi har samtliga flaggor och i fjol började vi flagga för tornedalingarna. Vårt samråd bestämde det och det känns naturligt. Ett sätt att synliggöra minoriteterna på.

Angeria berättar att den samiska flaggan har ofta hissats under årens lopp.

-De andra minoriteternas flaggor är inte lika kända.

Luleå kommun har köpt in flaggor från alla minoriteter. Foto Frank Rizo, Luleå kommun

Kommunanställda som talar finska i Luleå. Foto: Frank Rizo, Luleå kommun

METavisi har skickat mejl till några slumpvist utvalda kommuner för att höra om de också uppmärksammar tornedalingarnas högtidsdag 15 juli. Så här ser det ut i några kommuner:

Sundsvall: ”Ja, vi flaggar för samtliga minoriteter.”

Stockholms stad: ” Nej. Staden har drygt 20 stänger, varav flera nere i city, och vi följer samma princip som övriga aktörer med flaggor gör, nämligen flaggning när det är allmän flaggdag. Kan dock tilläggas att det finns två flaggstänger i Stadshusparken vid vilka Sameföreningen i Stockholm sedan ett par år arrangerar en ceremoni 6 februari. När föreningen tog initiativ till ceremonin skänktes en flagga till staden, som sedan dess denna dag hissas på den ena av stängerna.”

Gävle: ”Nej. Vi har lyft frågan i ett öppet dialogmöte men det har inte varit något som tornedalingar i Gävle har önskat att kommunen prioriterar.”

Täby: ”Nej.”

Piteå: ”Vi har den samiska flaggan som vi flaggar vid högtider och olika evenemang rörande samerna. Finns ett behov av flaggning för övriga minoriteter så införskaffas dessa .”