Meän akateemi-Academia Tornedaliensis

Meän akateemi – Academia Tornedaliensis, MA, är en fristående stiftelse, som bildades 1987 på initiativ av Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset, STR-T. Stiftelsen är en självständig organisation, med ett brett fält att agera på. Den ska starta och genomföra aktiviteter avseende folkbildning, utbildning, dokumentation och forsknings- och utvecklingsarbete inom sektorerna kultur, näringsliv, miljö, språk och samhälle. Stiftelsen verkar på Nordkalotten och då främst i finska och svenska Tornedalen, Malmfälten och de nordnorska finnmarkerna.

Följande institutioner är representerade i stiftelsens styrelse:
– Luleå tekniska universitet
– Lapplands universitet i Rovaniemi
– Tornedalsrådet och Gällivare kommun
– Kvensk Institutt i Norge
– STR-T

Ordförande är prof. em. Erling Wande, Uppsala (Korpilombolo/Seskarö), vice ordf. Birgitta Rantatalo, Korpilombolo.

De största projekten f n är en storordbok för meänkieli och ett revitaliseringsprojekt gällande framförallt ortnamn, där akademin bl a samarbetar med Lantmäteriet och ortnamnsavdelningen inom Institutet för språk och folkminnen, med skolan och med koncessionsrenskötseln.

Den första ordboken, Meän kielen sanakirja (1993) var trespråkig. Där uppgavs för de svenska orden både meänkielibetydelsen och de finska motsvarigheterna. Den nya ordboken blir en tvåvägsordbok för Meänkieli/Svenska och Svenska/Meänkieli. Till sitt omfång kommer den att bli betydligt större än hittills utgivna minoritetsordböcker. Den produceras i samråd med Institutet för språk och folkminnen och dess avdelning Språkrådet. Projektet stöds ekonomiskt av Statens kulturråd, Institutet för språk och folkminnen (ISOF) och meänkielis förvaltningskommuner i Norrbotten, Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. Vad gäller det praktiska arbetet samarbetar projektet med den språkteknologiska avdelningen vid Tromsø universitet, som har erfarenhet av produktion av minoritetsordböcker bl a för kvänska och samiska. Den av Meän akateemi tillsatta redaktionen för ordboken består av Anders Alapää, Linnea Nylund, Märta Nylund, Barbro Rantatalo, Birgitta Rantatalo och Erling Wande. Projektet har också haft andra, tillfälligt anställda medverkande.

Ordboken tar upp de tre huvudvarieteterna av meänkieli i Tornedalen, Gällivare och Kiruna/Jukkasjärvi, där redaktionen har ett omfattande kontaktnät av meänkielitalare. Ordförrådet, som alltså omfattar hela Malmfälten (Gällivare, Kiruna/Jukkasjärvi) och Tornedalen (Haparanda, Pajala, Övertorneå), härrör från många olika typer av källor: det mesta av skönlitteratur och annat textmaterial som finns på meänkieli idag, bandinspelningar (inklusive radiomaterial), ordlistor och uppteckningar från de senaste åren, äldre bandinspelningar från DAUM (Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet) i Umeå och från Lassinantti-arkivet. Ordboken kommer att ha en rik fraseologi, vi har gjort frekvensundersökningar för att se till att vanliga ord inte saknas och förekomsten av nyord har kontrollerats bl a mot Skolverkets LEXIN-ordböcker. Ett pedagogiskt plusvärde för all undervisning i meänkieli är att ordboken kommer att innehålla anvisningar för hur alla substantiviska ord och verb böjs. Framtida biprodukter av arbetet kan bli en frekvensordbok, en synonymordbok och en ordklasstaggad, datoriserad korpus för meänkieli, vilka alla kan bli till god hjälp inte minst i produktionen av läromedel för meänkieli.

Det andra fleråriga huvudprojektet är Bebyggelsenamn, naturnamn och orddomäner i meänkieliområdet – samverkan mellan generationerna, som nu fått en fortsättning i projektet Meänkielirevitaliseringens treklöver, skolan, de äldre språkbevararna och de unga. Projektet är ett revitaliseringsprojekt, som finansieras av Institutet för språk och folkminnen. Dess syfte är att inom en del av meänkieliområdet testa modeller för samverkan mellan yngre och äldre meänkielitalare när det gäller att identifiera, registrera och återta ortnamnsskick och vissa andra orddomäners terminologi på meänkieli. Modellens grundstenar är en samverkan mellan skolorna i meänkielis förvaltningsområde, lärare och elever å ena sidan, å den andra elevernas föräldrar, mor- och farföräldrar och andra medelålders och äldre meänkielitalare. En förhoppning vad gäller ortnamnen är att projektet ska kunna bidra till en förnyad debatt om namnskicket i byarna och namnskyltningen. Här sker också ett samarbete med Lantmäteriet, Trafikverket och ortnamnsavdelningen inom Institutet för språk och folkminnen. Projektet syftar explicit till ett kontaktskapande via meänkieli mellan äldre, medelålders och yngre talare av meänkieli, genom den uppläggning med konkret, meningsfyllt fältarbete, utfört delvis med moderna tekniska hjälpmedel (gps, digitala kartor och digital inspelningsapparatur). Ett annat, indirekt syfte, som vi hoppas att projektet skall kunna bidra till, är att göra meänkieli mera synligt utåt i olika typer av användning, som i gatu- och vägskyltar, skyltning av namn på bydelar, namn på institutioner, mm. Förutom revitaliseringsaspekten finns andra direkta nyttoaspekter i projektet. Genom namninventeringen och digitaliseringen av den förs nya namn in på kartorna, vilket innebär en viktig komplettering av kartmaterialet. Projektet bidrar också med kompletteringar av ordmaterialet till det pågående arbetet inom MA med en storordbok för meänkieli. Arbetet, där seminarier i de olika byarna är en viktig del, leds av Anders Alapää, Birgitta Rantatalo och Märta Nylund. Även skolungdomar har anställts på sommarjobb inom projektet. Ett viktigt resultat av projektet kommer att bli en webbportal, där ortnamnen och deras historia, uttal och betydelse kommer att presenteras på ett användarvänligt sätt, bl a i form av appar lämpade för användning bl a i mobiltelefoner. Det utvecklingsarbete, som krävs för detta, görs i samarbete med Sveriges största leverantör av geografiska informationssystem, geografisk analys och kartor, ESRI.

Ett tredje större projekt, som nu nått ett mål, är Korpilomboloboken, dvs. arbetet med en till stor del historiskt baserad presentation av Korpilombolo kommun, som existerade fram till den stora kommunsammanslagningen 1971. Arbetet har letts av förre 1:e bibliotekarien vid Riksarkivet, Irma Ridbäck, Uppsala (Narken). Ridbäck har tidigare i år publicerat en egen bok om byn Narken (Narken – En by norr om polcirkeln, 2015; 320 sid.). I redaktionskommittén för Korpilombolo-boken (Korpilombolo – Från kyrkobygge till Nattfestival, 2015; 258 sid.) har dessutom ingått förutom Ridbäck också översättaren och fritidsforskaren Håkan Bergström, Bryssel (Markusvinsa/Teurajärvi), professor em. Erling Wande, Uppsala (Korpilombolo) och professor Britt-Inger Johansson, Uppsala (Jukkasjärvi). De som medverkar med texter är en blandning av akademiker och lokalt boende, som är verksamma inom bygden. Flera av författarna har tidigare publicerat såväl böcker som artiklar. Bokens innehåll är inriktat på att beskriva kommunens historia och existens, från 1862/1870 till och med 1971, när kommunen inkorporeras i Pajala kommun. Församlingen lades i början av 2000-talet till Pajala församling. Boken tar upp statens stöd och ingrepp, språkfrågan, församling och kyrkobyggnad, byarnas utveckling, skola och undervisning, arbetsstugan, kommunikationer inkl telefon och post, domänstyrelsens roll med skogsarbeten, kronotorp och kolonat samt sjösänkningar. Sjukvården med Röda Korsets insatser. Dessutom behandlas även andra verksamheter som idrotten och idrottsföreningarna, och vidare berörs också emigrationen. Syftet har inte varit att ge en heltäckande bild, däremot att ge en översikt över starten i närmast väglöst land och utveckling till en ort med genomfartsvägar. Ett mål har varit att kunna ge en bild av händelser i kommunen, och samtidigt visa på beroendet av regionala och centrala insatser. Språkfrågan är ständigt närvarande. Vilka representerade kommunen vid kontakten med t.ex. landstinget och länsstyrelsen? Korpilombolo har under de sista två decennierna hamnat på kulturkartan genom Nattfestivalen. Målgruppen är i första hand boende i f d Korpilombolo kommun, boende i övriga delar av nuvarande Pajala kommun och i övriga kommuner inom Norrbotten, utflyttade tornedalingar, skolor, äldreboenden, samt bibliotek, arkiv och museer inom och utom länet. Målgrupp är också en bred allmänhet inom landet med särskilt intresse för Norrbotten och för Korpilombolo. Boken är också tänkt att kunna användas av hembygds-/näringslivs- och lokalhistoriska forskare som på ett eller annat sätt kan tänkas vilja använda boken som källa i sin forskning eller inspiration till forskning.”

I samband med att MA får en egen hemsida hösten 2015 finns planer på en digital, populärvetenskaplig tidskrift. När ordboksarbetet är klart kommer arbetet att påbörjas på olika biprodukter till ordboken och även en vetenskapligt baserad grammatik för meänkieli.