Regeringen drar undran mattan för de nationella minoriteterna

Igår framgick det i regeringens budgetproposition att regeringen inte kommer att godkänna ansökningarna från åtta ansökande kommuner som vill bli ett förvaltningsområde. Vi sverigefinska, tornedalska och samiska riksorganisationer reagerar mot detta, då regeringen inte flaggat för detta tidigare även om det varit mycket känt för dem.

Därför skickar vi nu en skrivelse med en begäran om samråd med kulturministern.
Se vidare: Begäran om samråd med kulturministern

Det åtta ansökande kommunerna är Gislaved, Järfälla, Skellefteå, Söderhamn och Örnsköldsvik (alla finska), Luleå (meänkieli) och Sundsvall samt Åsele (samiska). Att inkludera dessa åtta kommuner skulle kosta 6,5 miljoner kr per år.

Vid frågor är ni välkomna att höra av er.
Vera Florica Rajala, ordförande Sverigefinländarnas delegation
073-716 23 42

Tore Hjort, ordförande Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset
070-335 77 88

Ska skapa ett gemensamt organ

Kveeninuoret, Met Nuoret-Tornedalingarnas ungdomsförbund, Norske Kveners Forbund-Ruijan Kveeniliitto, Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset och Kvänlandsförbundet är eniga om att skapa ett gemensamt råd/organ för alla tidigare nämnda organisationer.
-Vi är ett folk, med en gemensam historia, kultur och språk. Vi kommer att arbeta vidare med områden såsom symboler, språk, kultur samt rättighets- och urfolksfrågor.

Läs mer: Pressmeddelande – Ska skapa ett gemensamt organ

Inbjudan seminarium 29-30 augusti

NKF/RK, STR-T og Kvenlandsförbundet inbjuder härmed sina medlemmar till ett internt seminarium 29-30 augusti 2015 i Kiruna.

Plats: Malmfältens Folkhögskola.
Seminariet startar 29 augusti kl. 14:00 och avslutas 30 augusti kl. 15:00.
Medtag egen mat för gemensam grillkväll på lördag kväll. De respektive organisationerna och lokalavdelningarna står för sina egna kostnader. Anmäl ditt deltagande senast 24 augusti till info@str-t.com

Och här hittar du en sammanfattning av prof emeritus Henning Johanssons föredrag Vårt folks historia: Sammanfattning – Vårt folks historia

Kulturstipendiat barn och ungdom 2014

Alva Eriksson Kalla, Elvira Pääjärvi och Ella Rönnbäck i åk 6 samt Adam Alldén, Sanna Pieskä och Tuvalisa Ylitalo i åk 7 i Pajala tilldelas årets stipendium.

I FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989 är det fastställt i artikel 30 följande: ”Barn som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar har rätt till sitt eget språk, sin kultur och religion”.

Att lära sig språk har stor betydelse för elevens språk- och kunskapsutveckling. Den påverkar elevernas identitetsskapande och deras framtidsutsikter. Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

Att ha tillgång till ett språk underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden. Flerspråkighet är därför inget funktionshinder utan en resurs som ger individen i fråga omfattande förutsättningar för att möta de utmaningar som globalisering och mångkulturalitet medför.

Större delen av mänskligheten växer upp med flera språk omkring sig, och det har visat sig vara positivt för individernas mentala förmåga och sociala utveckling. Numera anser också ganska många forskare också att ju fler språk en människa lär sig desto lättare har hon att lära sig ännu fler.

Det finns idag mellan 5000 och 6000 språk totalt. Och ett av dessa många språk är Meänkieli som sedan år 2000 är erkänt som ett minoritetsspråk i Sverige. Att lära sig meänkieli är av stort värde för en själv. Men det är också en kulturgärning och en framtidsgärning och inte minst en rättvisegärning eftersom meänkielitalare under allt för lång tid har levt under förtryck.

Att lära sig meänkieli är således en fråga om upprättelse, man får känna sig stolt över sitt språk och sin kultur. Och precis som andra språk är meänkieli ett unikt språk som har sina uttryck och specifika ord. ”Ord-för-ord”-översättningar av till exempel ordstäv fungerar sällan, och i dessutom finns det många ord för särskilda företeelser som inte har någon motsvarighet på andra ställen.

Alva Eriksson Kalla, Elvira Pääjärvi och Ella Rönnbäck i årskurs 6 samt Adam Alldén, Sanna Pieskä och Tuvalisa Ylitalo i årskurs 7 läser meänkieli i skolan. Det är ett modigt val, att välja att läsa ett litet minoritetsspråk, som meänkieli. Det är en kulturgärning som kräver engagemang och slit, något som dessa elever visat att de har.

Foto: Marlén W Edin

Max Balja blir Pekan Palja

Vintern för tre år sedan satt jag på köksgolvet med mina tre barn, den yngsta av dem var då 1 ½ år, vi var omringade av böcker. Bland böckerna låg det två likadana böcker, nej inte helt likadana, de var tryckta på olika språk, finska och svenska. MAX BALJA och OSKARIN AMME. Här på vårt köksgolv så saknas ju ett språk, ett språk som också finns i vårt hem.

Jag satte mig med boken och gjorde en första översättning till meänkieli, jag skrev, klippte och tejpade, snart hade vi boken på tre språk.

I mars 2012 skickade jag ett brev till Barbro Lindgren, jag skickade med min text, och berättade om hur viktigt jag tycker det är att det finns barnlitteratur på meänkieli, så att föräldrar har en chans att föra vidare språket till sina barn. Efter några dagar kom det ett vykort i brevlådan, Barbro tyckte det var roligt att jag översatt boken och skulle genast lämna över texten till sitt förlag.

I oktober samma år skickar jag ett till brev till Barbro, då det inte hörts någonting från hennes förlag, den här gången skickar jag med boken och ber henne även skriva någonting i den.

Några dagar senare fick jag ett till vykort från Barbro, hon hade ringt förlaget och skickat dit boken. Efter ytterligare en vecka fick jag ett e-postmeddelande från Rabén & Sjögren. Snart var en kontakt upprättad mellan Rabén & Sjögren och Kaamos Nordkalottförlag.

Min mamma fick inte prata meänkieli i skolan. Det språk som var det levande språket i hennes hem, var på skolan någonting fult som man skulle skämmas för. Bland annat på grund av hemskheter som detta har barn och barnbarn, till de som lärde sig att deras språk var någonting oönskat och dåligt, inte lärt sig meänkieli. Därför är det så otroligt viktigt att det finns litteratur på språket, så att det finns en chans att revitalisera meänkieli, som mot alla odds finns kvar och som nu upplever en statushöjning. Jag tror aldrig det varit ett sådant här intresse för vårt språk och vår kultur.

Med PEKAN PALJA har du som förälder nu chansen att introducera ditt barn, och återintroducera dig själv, i det fantasieggande språket meänkieli. Är det kanske här det börjar, din och ditt barns gemensamma resa till ett gemensamt förflutet och en självmedveten språkrik framtid.

Översättaren Daniel Särkijärvi

Kulturstipendiat vuxen 2014: Lina Stoltz, Luleå

Lina Stoltz har redan i sin debutroman, Quenas konung (1998) placerat sitt författarskap i vår nordliga kultur. Quenas är det gamla namnet på kvänerna. Även Minna och hennes mirakelman, Väinö, i hennes barnbok (2000) rör sig i vår mytiska värld, där mirakel, fantasi och fakta skapar en nyskapande litterär värld. Hennes första romaner finns på meänkieli.

Linas senaste verk, Imorgon är allt som vanligt (2014), har gått som radioföljetong på meänkieli och skall även sättas upp av Tornedalsteatern. Boken är en vacker skildring om ett svårt ämne: barnen i en missbrukarfamilj. Lina Stoltz är en viktig författare och förebild, hon har också sina rötter i Tornedalen.

Pruuama ja freistaama priset 2014: The Magnettes, Pajala

The Magnettes, Rebecka Digervall och Sanna Kalla, får STR-Ts Pruuama ja freistaama priset 2014 för sina insatser inom musiken. Dessa två artister är fantastiska på scen samt duktiga sångare och musiker. The Magnettes har bra melodier och unison sång i sann ABBA stil. Texterna som ofta handlar om hjärta och smärta medför att lyssnaren inte kan missta sig på att artisterna har sina rötter i Tornedalen, dock med en modern och medryckande stil. Duon har redan uppträtt på New music seminar i New York, Nordic days i Murmansk och Qstock i Oulu. De har också släppt två singlar, ”Paper cut” ”And who we are”.

The Magnettes kommer under våren 2015 att också släppa deras första fullängdsalbum ”Sore feet and heartbeats” och ge sig ut på turné till USA och bland annat spela på festivalen ”South by southwest” i Austin, Texas.

Mycket välförtjänta stipendiemottagare som kommer att göra Tornedalen och meänkieli känt med sin version av ”Ei se kannatte”. Rebecka och Sanna har visat att det lönar sig att följa sina drömmar.